Ninas dotter kämpade med anorexi: ”Vi var rädda att förlora henne”

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Uppdaterad idag 11:06Publicerad idag 11:01

Ninas dotter led av ätstörningen anorexi från 12 till 17 års ålder. I dag är hon helt frisk men åren med sjukdomen satte djupa spår hos hela familjen.

– Det är väldigt viktigt att få rätt hjälp i tid, säger Nina.

Dotterns ätstörning upptäcktes när hon var 12 år gammal. För familjen, som bor i Stockholmsområdet, kom beskedet som en chock vid skolhälsovårdens årliga hälsokontroll. Då uppmärksammades att flickans vikt hade sjunkit till en oroväckande låg nivå. Samtidigt framkom det att hon under flera månader hade ätit allt mindre.

– Då började en fruktansvärd kamp. Min dotter ville bli smalare och gå ner i vikt, medan vi kämpade för att hon skulle överleva, berättar Nina.

Vårdansvaret lades på familjen: ”Chockerande”

Det dröjde länge innan dottern fick komma till specialiserad ätstörningsvård. När hon till slut träffade en specialistläkare hade hennes tillstånd försämrats avsevärt.

Trots det bedömdes hon att vara i ”för gott skick” för att få heldygnsvård och skickades hem igen.

– Det kom som en chock för oss alla. Redan vid det första besöket hos specialistvården lades ett enormt behandlingsansvar på familjen.

Så kan vården bli bättre

Enligt Nina finns det flera sätt att förbättra vården för barn och unga med ätstörningar. Framför allt behöver väntetiderna kortas och kontinuiteten i vården stärkas, så att den som söker hjälp får träffa samma vårdpersonal över tid och kan bygga upp ett förtroende.

Hon efterlyser också ett bättre samarbete mellan vårdens olika aktörer. Informationsöverföringen ska inte ligga på föräldrarna, menar hon, utan vårdgivare och andra berörda instanser behöver samverka mer effektivt.

– Det är väldigt viktigt att få rätt hjälp i tid.

Viktigt att våga prata högt om sjukdomen: ”Ni är inte ensamma”

I efterhand önskar Nina att hon hade varit mer öppen dotterns sjukdom. Enligt henne kan öppenhet göra det lättare både att få hjälp och att minska känslan av ensamhet. Hon har själv bearbetat sina känslor genom att skriva dagbok och genom stöd från organisationen Frisk & Fri, som arbetar med ätstörningsfrågor.

– Det här är mycket vanligare än man tror. När man befinner sig mitt i det känns det som att man är helt ensam men det stämmer inte, säger Nina.

I dag är Ninas dotter frisk och mår bra. Hon använder sina egna erfarenheter för att hjälpa andra och tycker att det är viktigt att prata om sociala mediers påverkan på både kroppsideal och ätstörningar.

Här finns hjälp och stöd att få

Allmän information om ätstörningar

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/

Om att vara närstående till någon med ätstörningar

https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/att-vara-narstaende-till-nagon-som-har-en-atstorning/

För unga och barn:

UMO.se, få hjälp med ätstörningar

https://www.umo.se/att-ma-daligt/atstorningar/bli-av-med-atstorningar/

Tjejzonen, chatt och information

https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/

Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar:

Få stöd

https://www.friskfri.se/fa-stod/

Frågor och svar om ätstörningar

https://www.friskfri.se/vanliga-fragor/

Du kan även chatta och prata med Frisk & Fri. Aktuella öppettider finns på hemsidan.

Ätstörningslinjen 020-20 80 18

Närståendelinjen 0200-125 085

Frisk & Fri chatt

• Ätstörningar
• Anorexi
• Barn- och ungdomsvård
• Anhöriga

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.