Här testas nät som skydd mot attackdrönare i Västervik: ”Pionjärer”

Hur skyddar man samhällsviktig verksamhet mot drönare när det inte går att skjuta ner eller störa dem?

På Västerviks flygplats testades sex olika typer av nät för att se om de fungerar som skydd mot lufthot.

Erfarenheter från Ukraina visar att drönare används i stor omfattning mot både militära och civila mål.

– Vi behöver lära oss mer från Ukraina om hur man använder nät, säger Daniel Kullgard, strategisk innovationssamordnare på myndigheten för civilt försvar (MCF).

Det är Myndigheten för civilt försvar och Research Institute of Sweden (RISE) som under torsdagen och fredagen genomförde praktiska tester på flygplatsen.

– Det är jätteviktigt. På grund av omvärldens utveckling och det förändrade säkerhetsläget vet vi att det finns ett drönarhot och vi behöver lära oss hur vi skyddar oss mot det hotet, säger han.

Omkring 90 personer från flera olika kommuner, regioner, myndigheter, och näringsliv var på plats för att se testerna. En av dem var Teracom, som ansvarar för baskommunikationen i Sverige.

– Även om det är krig i landet så ska våra signaler komma fram och samhället ska få den informationen man behöver, säger Johan Petersson, vd för Teracom.

Hör mer i videon ovan.

Myndigheten för civilt försvar (MCF)

Myndigheten för civilt försvar är den ledande, inriktande och samordnande myndigheten i det civila försvaret. Myndigheten ska säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och krig.

• Myndigheten för civilt försvar
• Drönare
• Västervik

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.