Kraftig utbyggnad av fängelser väntas– kan kosta 85 miljarder om året

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Uppdaterad idag 06:21Publicerad igår 18:25

Totalt 45 000 anstalts- och häktesplatser kan behövas på sikt, skriver Kriminalvården i sin senaste prognos. Det kan i så fall kosta upp mot 85 miljarder kronor om året.

– Vi kan behöva motsvarande fem Kumlaanstalter om året för att klara av den här kapacitetsökningen, säger Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten, som kallats till dagens justitieutskott.

I dag finns 13 000 anstalts- och häktesplatser och en plan på att bygga ut dem till 20 000 till 2035. Men på sikt bedöms de enligt Kriminalvårdens nya prognos behöva öka till 45 000 år 2045.

– Så sent som i augusti fattade man ett beslut om ett stort straffrättspaket och det är där skillnaderna kommer, säger Rikard Jermsten.

Behovet av platser har ökat med 11 000 jämfört med prognosen i våras efter att riksdagen i somras röstade igenom den sista delen i en ny straffrättsreform, med lagändringar som ännu inte är tidsbestämda (se fotnot).

Om det skulle behövas så många platser kan också Kriminalvårdens kostnader mer än tredubblas – från 24 miljarder kronor 2026 till 80-85 miljarder kronor om året 2045.

– Vi går nu mot ett allvarligt läge, säger justitieutskottets ordförande Teresa Carvalho (S) till TT.

Kritik från kriminologer

Utvecklingen mot så många i fängelse är inte motiverad menar flera kriminologer i en debattartikel.

– Vår största farhåga är att den återfallsförebyggande verksamheten kommer stå tillbaka. Vi kommer lägga tiotusentals miljoner på en politik som inte kommer minska brottsligheten, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

Men prognosen ifrågasätts också, bland annat av riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) som menar att Kriminalvården inte tar hänsyn till att längre fängelsestraff förhindrar nya brott av återfallsförbrytare och därmed minskar inflödet.

Kriminalvården medger att det är svårt att göra bedömningarna när reformer har fattats i hög hastighet.

– Det vi kan göra är att göra de bästa prognoser vi kan och sen justera med utgångspunkt i det faktiska utfallet, säger Rikard Jermsten på Kriminalvården.

Justitieministern: ”Kommer behöva tänka nytt”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver till SVT Nyheter att ”Kriminalvårdens rapport är ett viktigt underlag för arbetet framöver. Moderaterna driver på för att mängdrabatten ska avskaffas senast 2029 samtidigt som säkerheten och det återfallsförebyggande arbetet i våra anstalter upprätthålls. Detta förutsätter en fortsatt kraftig expansion, men även en lång rad andra åtgärder och beslut. Vi kommer behöva tänka nytt i en rad olika delar för att lösa den här uppgiften.”

Lagändringar som inte är tidsbestämda

Riksdagen har fattat beslut om flera straffskärpningar som ännu inte har datum för ikraftträdande:

• Dagens straffrabatt för mängdbrott ska slopas.
• Vissa strafflindringsgrunder ska bort.
• Domstolar ska oftare döma ut straff i den högre delen av straffskalan för ett brott.
• Två tredjedelsfrigivning ska ändras till tre fjärdedelsfrigivning även för straff under sex år.

Källa: TT

• Gunnar Strömmer
• Kriminalvården
• Kriminalvård

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.